Ett steg fram, ett par steg bak…


Med hjälp av R och JP-betongpartner fick vi iallafall en stallgrund till slut.

Ha! 

Äntligen lite lycka i all motsträvighet som varit.

Men senast idag påpekade jag för maken att jag faktiskt är en ganska otursförföljd person. Inga stora saker, bara lagom så man liksom har känslan av att vandra livet genom trög tjära. Absolut inte ”icke genomförbart” utan mer som ”suck vad trögt det ska vara då”.

Jag har vant mig vid det. Hittat vägar runt det, medveten om att en lycka oftast följs av ett par tre olyckor.

Vi lyckades med stallgrunden. Stallet är påväg och allt flyter nu på som det ska. Äntligen!

Idag fick jag även punka på mitt däck till bilen. Ett ganska så nytt sommardäck. Tjooohooo! Muttrarna är maskindragna och jag får inte loss dem med enbart styrka och fälgkors. Måste låna hävstången i morgon och försöka igen. Däckfirman kan jag inte köra till…eftersom däcket sitter på bilen. Visserligen är det bara platt på en sida, som en person påpekade för mig, den nedre 😜👍🏼. Men jag tror jag bör låta bli att köra ändå. Tur att jag iaf har övningskörningsbilen – med dubbdäck 😒

Sen upptäcker jag nu ikväll att Alfas bärrandsröta har kommit tillbaka. Efter att ha varit fint och läkt bra i flera veckor. Hovslagaren kommer på torsdag och då får jag se om det blir till att packa sig in i bil/släp och ta sig till veterinären. Det lutar redan nu åt ett besök på Ultuna, för säkerhets skull. Gillar INTE att det kommit tillbaka. Vill dock ha det bekräftat först. Tills dess får hästarna gå i liten, helt torr hage och vi får återgå till de dagliga skrubbningarna med grösåpa och äppelcidervinäger. Har artimud pasta också, men det är ett veck under så jag kommer inte åt att skrapa bort allt och ser heller inte hur långt in det gått. I förrgår var där inget alls… 

En ”lycka” – två ”olyckor”. 

Kommer det fler? Eller räknades det att jag dunkade bakhuvet hårt i bakluckan på bilen så jag blev alldeles vimmelkantig? Fast den biten kanske bara hörde till min vanliga klumpighet… 

Morgondagen får visa.

Annonser

Om CiNsO

Historien om en förvirrad hemmafru i skogen!
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s